Etiketter

Har ni hört talas om Kwanzaa? Inte det? Det ska ni inte behöva skämmas över, för det är det nog rätt få i Sverige som har gjort.

Året var 1966. På California State University var Maulana Karenga lärare i Black Studies. Runtom i Förenta Staterna pågick sociala omvälvningar och många svarta strävade efter att förändra det amerikanska samhälle som de uppfattade som förtryckande.

Karenga (vars ursprungliga namn var Ron Everett) var son till en svart torpare från Maryland och hade bytt namn till det mer swahili-klingande Karenga som ett led i sin aktivism för Amerikas svarta. Karenga hade också kontakter med Malcolm X och kom att influeras alltmer av svart nationalism.

Sammantaget ledde detta att idén till Kwanzaa föddes. Karenga menade att det behövdes specifikt svarta högtider för att markera de svartas avstånd från det vita majoritetssamhället och Kwanzaa skapades för att ingjuta samhörighet kring de svartas gemensamma ursprung i Afrika. Högtiden firas under veckan efter jul, men har ändå fått något av alternativ julstatus (och bidrar därmed till otyget med att säga Happy Holidays istället för Merry Christmas i butiksvärlden). Originellt nog valde Karenga att ge högtiden ett namn på swahili (som är ett östafrikanskt språk), trots att huvuddelen av de svarta i Amerika är ättlingar till slavar från Västafrika, där man talar andra språk. Uppskattningsvis firas Kwanzaa idag av 1-2 miljoner människor, även om vissa uppskattningar går upp mot 20 miljoner.

Vad är då relevansen av detta? Jo, poängen är att Kwanzaa helt uppenbart är en hittepåhögtid, skapad för att förstärka identiteten hos en grupp människor med gemensamt etniskt ursprung. Den etniska identiteten fanns redan där i termer av det gemensamma ursprunget, men knappast några kulturella traditioner. Jag har ju svårt att tro att Ron Everett, den baptistiske torparens son, på allvar skulle kunna ha kunskap om några västafrikanska traditioner. Nej, det här är en konstruktion som inte är baserad på en gemensam kulturell identitet. Det här är ett försök att skapa en gemensam kulturell identitet baserad på en redan befintlig gemensam etnisk identitet.

Vad jag är ute efter är alltså att oavsett hur man vänder och vrider på det så är gemensamt ursprung en av komponenterna i människors nationella identitet. En av dem. Därmed inte sagt att det är den enda, såklart (och proportionerna kan variera), men det finns med i anrättningens recept. Precis som jag tidigare har försökt anföra, alltså.

Advertisements