En arbetsdag i Almedalen

Etiketter

Almedalen

Precis som förväntat så var jag för trött igår kväll för att blogga. Det blev en lång dag. Vi som jobbade i Almedalen samlades först i vår samlinglokal för att gå igenom vilka förhållningsregler som skulle gälla under dagen. Sedan tog vi oss alla ned till scenen där en del praktiska arrangemenag delades ut. För egen del fick jag hjälpa till att slå upp tältet där våra ombudsmän skulle sköta kontkter med allmänheten och också med att usmycka en del smått och gott kring scenen, t.ex. att naja fast björkris kring pelarna för att göra arrangemanget lite mer somrigt.

Därefter fick jag stå ett pass i de bodar som finns i ingången till parken för att skapa ytterligare kontaktmöjligheter med folkhavet. Jag får väl erkänna att det hade varit kul om man hade kunnat besöka några av dagens arrangemang utanför parken, men är man anställd så är man.

Det där tog större delen av dagen och när väl talet kom så dök det upp småsaker att sköta hela tiden, saker att bära hit och dit och aktivister att näpsa. Efter själva talet (som jag ärligt talat hade begränsad tid att lysna på, men det lät bra) så vidtog uppstädningen – alla tält skulle rivas, bodarna skulle tömmas, utsmyckningen tas ned och allt skräp slängas.

Sedan fick man sova.

Almedalen igen

Första dagen i Almedalen. Alla vi anställda är kommenderade hit för att hjälpa till med praktiska arrangemang inför morgondagens partidag i almedalen. Vi har inte hunnit med så mycket mer än att resa hit, inkvartera oss och hälsa på gamla bekanta än. Vi hann med en kort genomgång rörande vissa säkerhetsarrangemang, men det är väl i stort sett allt.

Förutom oss finns en hel del vanliga medlemmar och SD-ungdomar här på gatorna i Visby också. I skrivande stund sitter jag i vårt minimala rum (delat med tre andra) och hör några ungdomar stöka. I bakgrunden spelas Edvard Persson: Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv.

Imorgon ska jag arbeta hela dagen med partiprylar. Vi får se om jag orkar skriva något imorrn kväll.

Almedalen och åsiktsregistreringen

Etiketter

Almedalen, våld

Den sista dagen i Almedalen var alltså Sverigedemokraternas dag. Det blev en intensiv dag för undertecknad eftersom jag hörde till det gäng som skulle åka ner till Almedalsparken på förhand för att ställa iordning saker och ting inför Åkessons tal. Nu blev det ju väldigt lyckat, men det blev lite snack nu efteråt om att vi skulle ha ägnat oss åt åsiktsregistrering.

Bakgrunden är att det fanns några SD-motståndare i parken under talet. Det var egentligen ganska harmlöst. Det där dussintalet motståndare parkerade sig längst bak och skränade slagord och bu-rop lite då och då under talet, men det var egentligen inte något större problem. Jag märkte också att flera poliser diskret drog sig lite närmare den fientliga gruppen för att ingripa i det fall de bestämde sig för att störa mötet på ett mer handgripligt sätt. Jag sneglade själv på dem lite då och då under mötet – man vet ju aldrig vad de kan tänkas hitta på. Vi har ju en mycket lång historia av mötesstörningar och direkta angrepp i det här partiet och flera av oss hade hört snack på gatorna i Visby att något skulle hända under talet. Så blev det dock inte den här gången, gissningsvis för att det verkade vara fem gånger fler poliser än motståndare i parken den här dagen.

Med detta kunde det ha slutat, men inte då. Thomas Karlsen, en SD-veteran från Trollhättan fotograferade evenemanget. Karlsen är en flitig fotograf och jag satt faktiskt själv i går kväll och tittade på de hundratals foton från veckan som han har lagt ut på bl.a. Facebook. Självklart fotograferade han också under partiledartalen (bl.a. mig) och självklart blev det väl ett par bilder på skränfockarna också. Och då blev det liv i luckan minsann! Aftonbladets reporter studsade omedelbart fram och satte sedan ihop en artikel på temat att vi ägnade oss åt åsiktsregistrering. Lyckligtvis spelade Karlsen in intervjun, eftersom han är vis av skadan efter många år av svinaktigheter från massmedia.

Efter det exploderade bloggvärlden och ett stort antal bloggare har nu fått för sig att de måste skicka in namn och foto till Åkesson personligen så att han skall kunna registrera dem också och stundom beskrivs skränfockarna som riktiga hjältar, vilka nu hotas av de slemma högerextremisternas dolska dåd.

De vet inte vad de talar om. Vilka hjältar är det de talar om då? Är det, till exempel, de där hjältarna som motdemonstrerade mot oss 1997 och sedan slog ned mig och mina vänner i en gränd när vi var på väg hem efter evenemanget? De där hjältarna som brände upp tre bilar för en av våra lokala ordföranden i Uppsala, en äldre dam? Hjältarna som krossade bilrutorna för en av våra aktivister och lade en lapp i brevlådan där han uppmanades sluta med sin politik? Hjältarna som målade “RASIST” i rödfärg på hemdörren till Stellan Bojerud, en av våra ledamöter? I realiteten är det så att de som står och skränar på mot oss på torgmöten är samma personer som gör något av det jag beskrivit ovan. Mot den bakgrunden så kunde man ju kanske hoppas på att folk kunde begripa vilken spänning som infinner sig varje gång antisar dyker upp. Varje gång man ser dem tänker man: kommer de att angripa den här gången? Det sätter sig i ryggmärgen.

Och ärligt talat – ställer man sig och skriker högljutt på ett torg eller i en park under ett politiskt möte, så ska man väl ändå inte bli förvånad om man väcker lite uppmärksamhet och blir fotograferad. Hela den här historien är en storm i ett vattenglas.

Hemma från Almedalen

Etiketter

Almedalen

Såja. Äntligen hemma efter Almedalen, rödbränd i ansiktet och allmänt seg i roten. En intensiv vecka har det varit; full av lobbyister, kompisar från förr och allmänt löst folk. Ett helt år till nästa gång och det är ärligt talat rätt skönt. Nu vidtar en veckas semester.

Jag tänkte egentligen liveblogga mer, men kvällarna blev för sena och morgnarna för tidiga. Kanske postar jag några betraktelser lite senare.

Almedalen, onsdag

Etiketter

Almedalen, EU, Jasenko Selimovic

En av riskerna med seminariedeltagandet är att man kan få hjärnblödning av ursinne. Detta drabbades undertecknad närapå av idag vid EU-seminariet. På scenen satt Jasenko Selimovic, statssekreterare (FP), som lade ut texten kring hur han skulle indoktrinera svenska folket att glömma bort svensk historia och kultur och börja kalla sig för européer istället. Receptet för detta var att börja undervisa i europeisk historia istället för svensk och att visa europeiska TV-program. Då skulle vi nog kunna få till en europeisk identitet, tyckte han, och sedan kan vi gradvis ansluta resten av världen till detta system. Gissningsvis vill han att alla i hela världen ska läsa samma skolböcker dådå. Till och med utfrågaren Hans Crispinsson verkade tycka att det var lite väl krystat och ställde flera kritiska frågor. Det är dock kusligt att en extremist som Selimovic kan få en sådan position.

Det resonemang som Selimovic förde fram var i stort sett identiskt som jag själv förde fram som konsekvensen av liberalismen för något år sen. Intressant att höra att liberalerna faktiskt resonerar exakt så som jag förutspådde.

Almedalen, tisdag

Etiketter

Allan Widman, Almedalen, Cecilia Widgren, försvaret, Jas 39 Gripen

Dagens viktigaste seminarium var utan tvekan resan ut till F 17, där Folk och Försvar hade anordnat ett tillfälle för intresserade att lyssna till vad de olika partierna tyckte om en framtida uppgradering av JAS 39 Gripen. De deltagande var Allan Widman (FP), Cecilia Widegren (M), Anna-Lena Sörenson (S) och Torbjörn Björlund (V). Salen var i övrigt fylld med försvarsdebattörer (t.ex. Johan Wictorin och Mathias Sundin) och företrädare för industrin och försvaret.

Det hela blev rätt intressant. Precis som man kunde förvänta sig så blev en del partikäbblande kring hur man egentligen ska tolka riksdagens beslut om en ny luftförsvarsutredning och vem som egentligen samarbetar mest med Sverigedemokraterna, men de konkreta beskeden var också intressanta. Det verkar som om det nu finns en bred politisk enighet kring att vi skall uppgradera den nuvarande versionen av Gripen till E/F, vilket Socialdemokraterna och rentav Vänsterpartiet verkade hålla med om. Möjligen gjorde Sörenson vissa förbehåll i det att hon gärna ville se en prislapp på vad det kulle kosta att göra mindre uppgraderingar av den nuvarande versionen C/D. Allan Wiman i sin tur framhöll att han tyckte att det var viktigt att försvaret i sitt underlag för beslut i denna fråga presenterade flera tänkbara alternativ för politikerna att besluta om, vilket det verkade som om den närvarande utredaren instämde i. Enigheten var annars närmast total. Till och med aftonbladsskribenten Anders Lindberg (som höll ett kort anförande ) verkade instämma i behovet av Gripen.

Mötet avslutades med att vi fick tillfälle att beskåda en start av Gripen från flygfältet innan det var dags att resa tillbaka. Mycket intressant.

Almedalen 1, 2

Almedalen, måndag

Etiketter

Allan Widman, Almedalen, försvaret, NATO

Okej, igår gick det alltså inte att ansluta till nätet, så den här uppdateringen blir en dag försenad.

Måndagen blev intensiv. Man kan säga att det var idag det började på riktigt för oss. Hela dagen gick åt för oss politruker att gå runt på olika seminarier som hade med våra respektive specialområden att göra. Jag själv spenderade större delen av dagen på det säkerhetspolitiska sommartorget, där ett antal olika organisationer med koppling till säkerhetspolitik i vid mening tillsammans hade ordnat ett antal utfrågningar.

Det var rätt kul att se vilka organisationer som faktiskt deltog i det arbetet, för övrigt. Man kan ju kanske tro, som jag gjorde innan, att det här i huvudsak skulle röra sig om organisationer som folk och Försvars (som går in rätt djupt och med stor sakkunskap på försvarsfrågorna), men så var inte fallet. De som dominerar organisationen av sommartorget är istället grupper som IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet), SIDA och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Det behöver kanske inte sägas vilken inställning dessa har till försvaret. När jag gick förbi IKFF:s tält här i Almedalen så tryckte en glädjestrålande ung flicka en pamflett från Ofog i händerna på mig och förklarade hur IKFF tänkte åka upp till övningsfältet i Umeå för att protestera mot att Sverige håller militärmanövrer tillsammans med NATO. Med andra ord så var det inte särskilt försvarsvänlig stämning från podiet i tältet.

Lite intressant blev det i alla fall när Henrik Hammargren från SIDA framhöll att det skulle ta 10-20 år och kosta miljardbelopp att med bistånd å upp Afghanistan till samma stabilitetsnivå som Haiti. IKFF-representanten valde att istället i debatt efter debatt framhåll hur det oftast är män som är både förövare och offer och vi måste avmilitarisera hela världen etc etc. Nästan exakt samma ord varje gång.

Det allra bästa var nog ändå när SD:s Bengt Malmberg, som har arbetat länge som brandman i Malmö, ställde frågan under ett seminarium om stenkastandet mot blåljusmyndigheterna i Rosengård: ”Varför griper man inte helt enkelt de mest aktiva missdådarna och låser in dem? Det är ju vad 99 % av de boende i dessa områden också frågar hela tiden?” och panelen fick lov att erkänna att det var en fult legitim fråga.

Jag rundade av kvällen med att lyssna på lite debattboxning mellan Allan Widman från Folkpartiet och Ander Lindberg (Aftonbladet) om Sverige ska gå med i NATO eller inte. Jag får erkänna att Widman argumenterade väl för sin sak, även om jag nog håller med Lindberg mer.

Vad har jag att säga om Reinfeldts tal då?

Fluffigt.

Almedalsveckan, söndag

Etiketter

Almedalen, Bodil Ceballos, Gustav Fridolin

Okej, dag 1 på Gotland. Vi politiska sekreterare har fått i uppdrag att resa till Gotland för att förkovra oss och delta som allmänna tjänsteandar under partiets verksamheter här på ön. Jag ska väl göra ett försök att rapportera om smått och gott i mån av möjlighet.

Idag har jag dock inte så mycket att rapportera, än så länge.  Vi anlände sent igår kväll med färjan och i vimlet under resan stötte man på såväl Anders Borg som flera andra riksdagsledamöter och journalister. Alla ska till Gotland! Väl framme åkte vi vilse i Visby och det tog oss en god stund att komma fram till övernattningspaltsen. 

Det första seminariet som jag ska på börjar vid klockan tre, så några av oss har rekat lite i omgivningarna och införskaffat lite frukostransoner till veckan. Jag ska se om jag inte kan uppdatera lite senare.

UPPDATERING 2138:

Tre seminarier hann jag med idag, två om EU-frågor och ett tredje om säkerhetspolitik där miljöpartisten Bodil Ceballos deltog. Hon framförde ståndpunkten att Sverige inte ska ha någon vapenindustri. Fantastiskt. Vad ska försvaret anända då, då? Blommor? Ja, herregud.

Jag rundade av med att lyssna på Gustav Fridolins premiär i Almedalen. Han talade mycket om skola och om hur skolan ska bli mer jämställd (han tyckte nämligen att det är fel att killar och tjejer tenderar att välja lite olika program, så jag förmodar att han snart lägger fram en plan för hur MP ska tvångskvotera fram 50-50 på alla utbildningar). Tyvärr var vädret rätt avogt inställt till Almedalen ikväll. Ett kallt dis spred sig in över parken med havsvinden och gjorde den till en rätt deprimerande plats.

Attack mot SDU under Almedalsveckan

Etiketter

Almedalen

Nu i natt får jag veta att SDU:are blivit anfallna av vänsterextremister under Almedalsveckan. Det finns en hel del att säga om detta (t.ex. vilket absurt samhällsklimat vi har), men det viktigaste som jag vill klämma ur mig inatt är att jag inte är förvånad.

Jag kände till att SDU:arna skulle åka till Almedalen och i vart fall grunderna i hur de hade tänkt lägga upp det. Jag har själv varit i Almedalen under det där arrangemanget – det är inte någon dans på rosor. Jag och några andra av oss diskuterade saken i förväg och var oroliga för att en attack skulle vara lätt att genomföra, givet förutsättningarna. Tyvärr fick vi rätt. Jag hoppas att ingen av de inblandade blivit allvarligt skadad.

Den viktiga läxan: Sverigedemokraterna har inte samma politiska förutsättningar som andra partier. Tror man det så händer sånt här.