Majdemonstrationer vi minns

Etiketter

Första maj, sossar, Sverigedemokraterna

Så, idag är det första maj. Arbetarrörelsen rör inte så mycket på sig längre. De flesta känner säkert till hur majdemonstrationerna har krympt alltmer. Här i byn har det inte demonstrerats på flera år, fast så sent som kring millennieskiftet fanns det faktiskt ett s-tåg här i Örbyhus. Det gick förbi mitt fönster minns jag. Marschorkestern var större än själva tåget.

Numer har sossarna centraliserat verksamheten till Tierps köping, där de tydligen hade en demonstration på ca 98 deltagare enligt rapporter jag har nåtts av idag. Det får mig att minnas den där gången Sverigedemokraterna höll en motdemonstration i Tierp.

Det här var alltså första maj, nån gång, hmmm… 1997 tror jag. De av oss som var aktiva i SD Uppland på den tiden hade funderat ett tag på möjligheten att hålla en antisocialistisk motdemonstration någonstans i länet. Om jag minns rätt så var Uppsalaborna inne på linjen att den skulle hållas i närheten av någon av de större demonstrationerna kring Vaksala Torg, men jag och Eva Nyman lyckades avstyra det. Det hade nästan garanterat spårat ur, antingen för att vi hade varit för få för att lyckas värja oss från de oundvikliga fysiska attackerna från radikalvänster och utlänningar eller också, omvänt, om vi hade öppnat för kreti och pleti på vår sida så hade vi fått enormt mycket skit i media för det.

Vi valde alltså att hålla en liten manifestation i Tierp. Jag tog reda på vilken väg tåget skulle gå och sedan placerade vi oss längs vägen med en banderoll och inväntade sossarna. Det var jag, Eva Nyman, Evert, Mattias Karlsson, Patrik, Mats Karlsson och ett par till. Så kommer sossarnas tåg, med marschorkester och allt och de två kommunalråden Bengt-Olov Eriksson och Börje Wennberg i spetsen. Vi ler och ser glada ut där vi står invid vår banderoll (”Sverigedemokraterna Uppsala” har jag för mig att det stod) och sossarna ser sura ut när de går förbi. Sen när de har passerat så får jag ett ryck och säger till de andra ”Kom igen! Vi följer efter!”  och så svänger vi upp efter sossarnas tåg och börja promenera med vår banderoll bakom dem.
De blev förstås vansinniga. Kommunalrådet Wennberg kom springande tillbaka och ställde sig ivägen och skrek att vi skulle ge fan i att följa efter socialdemokraternas tåg och det var helt klart så att han var ordentligt uppretad. Vi kunde naturligtvis ha valt att följa efter ändå, men ärligt talat fanns det inget att vinna på det. Tierp var fullständigt folktomt  – det var bara vi och sossarna utomhus. Inga reportrar var närvarande. Det var inte direkt så att vi skulle imponera på sossarna heller, så vi valde att avbryta där för att undvika konfrontation. Men det var kul ändå, med tanke på hur irriterade de blev.

Annars tycker jag väl idag att vi egentligen borde släppa första maj helt. Det skulle vara bättre om vi försökte utveckla Engelbrektsdagen, men det är en annan historia som kräver ett eget inlägg.

Valdagen har börjat

Etiketter

David Lång, Mikael Jansson, Val 2010

Det är allt något speciellt att gå upp tidigt en vacker höstmorgon och bege sig till vallokalen för att lägga sin röst. Inte minst är det också en påtaglig känsla av avslut; att detta är änden på en lång valrörelse som varat inte bara under några intensiva höstveckor utan egentligen hela mandatperioden. Minst.

På min lott idag står vallokalerna i Örbyhus och Tobo. På förmiddagen har jag varit runt till båda och lagt ut våra valsedlar (fast i Tobo hade någon valförrättare varit snäll och fixat det åt oss) och därefter tagit en extra sväng för att kolla att de låg kvar. I Örbyhus hade någon småfifflat lite vid andra vändan – nån hade tagit våra riksdagsvalsedlar, vänt dem upp och ner samt lagt dem längst bak i valsedelsstället. Det var åtminstone lätt åtgärdat.

Det var idel kända ansikten också. En av valförrättarna i min vallokal var Ing-Britt, f.d. skolvärdinna på grundskolan jag gick i som grabb och flera andra var också gamla bekanta.

Vem röstade jag på då? Tja, i riksdagsvalet lade jag min röst på David Lång. Jag funderade lite på att rösta på Micke Jansson, men han är så högt upp på valsedeln att han garanterat blir vald hur det än går. I landstingsvalet kryssade jag Lars Bleckert, som har gjort en gedigen insats med landstingsfrågorna och som tagit debatten mot de etablerade i radion nyligen. Vem jag röstade på i kommunalvalet håller jag nog för mig själv, med det lilla förbehållet att jag inte röstade på mig själv.

Nu ska jag ta en kopp kaffe innan jag går ner till vallokalen för att dela ut valsedlar en stund.

Och du: rösta svenskt!

Floskeltoppen

Etiketter

Val 2010

Nyss hemkommen från min första debatt i en valrörelse i Tierp (på Borgenkyrkan i Tierp) så är jag direkt matt.

Jag var faktiskt lite spänd inför den här debatten. Jag hade bestämt mig för att föra fram tre huvudpunkter: stopp för flyktingmottagandet med motiveringen att socialbidragen hade överskridit budget förra året, införande av vårdnadsbidrag enligt modell från Uppsala samt en satsning på förbättrad matkvalitet i äldreomsorgen.

Den sista punkten oroade mig lite. Tänk om någon ställde den enkla frågan hur vi hade tänkt att finansiera det där? Därför grävde jag ner mig lite i kommunbudgeten från senast samt förra årets årsredovisning och lyckades få fram fyra olika sätt att ta fram pengar till finansieringen av den reformen. Nu borde jag ha både byxor och hängslen, tänkte jag.

Det var helt bortkastad tid.

När debatten väl började fördes det fram krav på fler trygghetsboenden, reformer av äldreomsorgen, ökad lärartäthet, nya skolor och fan och hans moster, allt givetvis helt utan ens en antydan om var pengarna ska komma från. Sen kastade borgerligheten fram ett krav på ett nytt resecentrum i köpingen, vilket vänstern snabbt toppade med ett krav på en ny ishall i Söderfors! Jag höll på att smälla av. Båda dessa lär vara investeringar i mångmiljonklassen som här bara kastades fram utan ett enda ord om pengar. Det enda realistiska lär väl vara lånefinansiering förstås.

Senare ställde någon i publiken en fråga om hur man ska bära sig åt för att se till att inflyttningen ökade. Jag fick micken och började förklara hur det här var ett klassiskt landsbygdsproblem med djupgående strukturella orsaker och att det fanns gränser för hur mycket enskilda kommunpolitiker kunde göra åt det här, men att man förstås ändå kunde satsa på förbättrad service för t.ex. barnfamiljer och på inköp av lokala produkter till kommunal verksamhet för att stimulera lokalt näringsliv.

Något sådant hördes dock inte från övriga. Nejdå, övriga företrädare dök på sina respektive mickar och kastade glatt ur sig diverse förslag med en inställning som om det här problemet vore en mindre detalj som vi lätt kunde lösa på en kaffekvart, i ett läge där kommunens befolkning har varit sviktande i bortåt 40 år.

Efter debatten infann sig en viss trötthet. Eh, är det inte vi sverigedemokrater som förväntas vara populisterna?

Det märks att det är valspurt nu.

(Artikel i UNT)

UPPDATERING:

Kommunen har tydligen lag ut hela debatten som ljudfil på sin hemsida. Det är ju lite sent nu, men den som orkar kan naturligtvis lyssna på hela faderullan.

Lokalpolitisk valdebatt

Sverigedemokraterna i Enköping

Etiketter

AFA, Enköping, Magnus Ahlkvist, mensjeviken

Sverigedemokraterna i Enköping har haft torgmöte idag och eftersom ingen annan kunde hoppa in just idag, så blev jag inkallad som talare. Det var ett ovanligt men positivt upplägg – kommunen har tillhandahållit en ljudanläggning på torget och alla partier i KF har fått ett antal tider (i 20-minuterspass) för att redogöra för vilka de är och vad de tycker.

Ett litet problem dock – tiden efter vår var kommunisternas och deras gruppledare passade på att komma med lögner om hur SD-Enköping inte deltar i KF-mötena. Eftersom vår tid var slut så gick det inte att svara på beskyllningarna. Det är väl baksidan av ett system som helt är baserat på deltagarnas vilja till rent spel.

Enköping har andra problem också. Tydligen finns det en semi-aktiv AFA-grupp där som har börjat förfölja våra aktivister. De har valt att göra det på fegast tänkbara sätt: genom anfall på familjen. En av våra ersättare i KF Enköping heter Evert Skirgård och är en äldre herre på 92 år. Den här veckan har han varit bortrest, och då har några rödingligister passat på att banka på dörren i Everts hem och hota och trakassera hans fru. Modigt. Mycket modigt. Polisen är i vart fall underrättad och jag kan bara hoppas att de får vad de förtjänar.

Ute på vägarna

Etiketter

Val 2010

Det är tyst här för tillfället. Det beror på att jag spenderar kvällarna med att åka runt på möten med nya kandidater i olika delar av länet. Idag har jag varit i en by utanför Bålsta. Det ser bra ut, det är klart att det blir en kommunlista i Håbo.

Mer om detta när listorna släpps nästa vecka.

Överlämning av ordförandeklubban

Etiketter

Pavel Gamov, Roger Hedlund

Igår höll Sverigedemokraterna i Uppland distriktsårsmöte. Det var en trevlig tillställning med fler deltagare än vi har haft nån gång förut under distriktets historia. Det var också mötet när jag lämnade över ordförandeklubban till Pavel Gamov, som tveklöst kommer att sköta jobbet med den effektivitet och entusiasm som jag själv har haft allt svårare att uppamma de senaste åren. Det känns skönt att kunna slappna av i förvissningen om att ansvaret för verksamheten vilar i goda händer.

Vi värvade också cirka tio nya kandidater till kommunalvalen runt om länet. Den här gången är målsättningen att vi ska ställa upp i alla kommuner i länet.

Vi rundade av med en middag för aktivisterna och en kväll i bowlinghallen. Roger Hedlund vann, vilket han redan har hunnit twittra om, den gamle skrytmånsen. 🙂

Ett år till

Jag erkänner – jag har låtit mig övertalas. Jag hade egentligen tänkt kliva av DO-posten i år, men till slut blev jag nedtjatad. Så, SD:are i Uppland som läser denna blogg: Tack för förtroendet. Ni får stå ut med mig i ett år till. 🙂

En bokmal bekänner

Det är tyst på bloggen nu. Det beror på att vi nyligen hade kompletterande budgetfullmäktige och en del medlemsmöten på olika platser i länet, så jag är lite mätt på att skriva och tala om politik just nu. Istället finner jag mig med näsan i Mats G. Larssons Minnet av vikingatiden, eller William Urbans Tyska Orden eller Rudolf Kjelléns Världskrigets politiska problem. Fascinerande läsning. Jag återkommer när jag tycker att jag har något klokt jag vill säga.

Ännu ett årsmöte

Det blir sena kvällar den här veckan. Årsmöte här, årsmöte där. Ikväll var det ett lätt försenat årsmöte i SD-Enköping där en ny ordförande valdes. Det blir ju gärna lite formellt vid sådana möten, men vi hann också med att ta upp litegrann om det nya förslaget till hantering av kommunföreningarnas partistöd och partiets budget.

En vecka har gått…

Etiketter

Gunnar Hedberg, KF Uppsala, Partistöd

…och det har varit en hektisk sådan. Det blev intervjuer i båda lokaltidningarna, i radion och t.o.m. i TV4 Uppland. Jag fick också tillfälle till en kort debatt angående det lokala partistödet mot moderaternas kommunalråd Gunnar Hedberg (själva debatten börjar inte förrän en bit in i programmet). Kan ni tänka er, de vill sänka partistödet i efterhand för att vi inte ska få samma resurser! Man upphör aldrig att förvånas.

Tyvärr har jag haft omfattande datorproblem under perioden, så några nya postningar har det inte blivit. Jag får försöka ta igen det idag istället.